Viktiga branscher i svenskat näringsliv
Men resultaten räknas och de kan vara viktiga.
Produktiviteten mätt som BNP per arbetad timme i Sverige tillhör de starkaste i världen under de senaste årtiondena. Att landets välstånd mätt som BNP per capita ändå inte är i världstoppen beror på färre arbetade timmar, skriver SNS Konjunkturråd Sedan finanskrisen — har produktiviteten i Sverige — liksom i många andra OECD-länder — utvecklats långsammare än tidigare. Men internationellt sett har den ändå varit hög.
Främst har produktiviteten drivits av förbättringar inom befintliga företag. Särskilt sådana som har bytt ägare, till exempel nya dotterbolag i svenska och utländska koncerner. Skillnaden är tydlig mot talet, då produktiviteten snarare drevs av att nya produktiva företag tillkom och äldre mindre produktiva försvann. I rapporten ger vi ett tjugotal förslag för att ytterligare höja produktiviteten«, säger Lars Persson, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS Konjunkturråd Forskarna visar också att skillnaderna i produktivitet har ökat rejält mellan olika branscher och företag.
Produktiviteten ökar till exempel snabbt inom bygg- och informationsverksamheter, men betydligt långsammare inom finans- och fastighetssektorn. Trots det ligger byggsektorns produktivitet dock fortfarande långt under de flesta övriga branschers. Samtidigt blir svenskt näringsliv alltmer immateriellt. Trenden går med andra ord från hårda tillgångar som utrustning och maskiner till mjuka resurser som kunskap och kundrelationer, och merparten av investeringarna går idag till mjuka resurser.
De branscher som har den snabbaste produktivitetstillväxten ligger i topp då det gäller immateriella investeringar. Forskarna efterlyser åtgärder för att inte missgynna sådana satsningar, till exempel mer likvärdig behandling av låne- och aktiebaserad finansiering av företag. Samtidigt har lånat kapital idag skattefördelar gentemot aktiebaserat kapital. Det ger en snedvridning som kan hämma produktiviteten«, säger Lars Persson.
Konjunkturrådet understryker också hur viktigt det är att värna god konkurrens.
Företag per bransch
Sverige måste verka för att internationella konkurrensregler ska tillämpas effektivt så att svenska företag inte missgynnas på världsmarknaden. Därtill menar forskarna att anställda inom näringslivet bör få bättre möjlighet till kompetensutveckling under hela arbetslivet. SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor.
Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare. SNS Konjunkturråd har funnits sedan och totalt har drygt hundra forskare medverkat.
Svenskt Näringsliv är näringslivets samlade röst
Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Den empiriska analysen i rapporten baseras på data för drygt företag, med totalt 5,5 miljoner observationer över tidsperioden — Bli medlem. SNS Konjunkturråd Svensk produktivitet bland de starkaste i världen. Konjunkturrådets rapport Erik Prawitz är fil. Framtiden för EU:s konkurrenskraft.
Sustainable investing. Vd:ar är bättre på samarbete.