Vad är den största dödsorsaken i världen

År skedde ett unik skifte när cancer blev den vanligaste dödsorsaken i Stockholms län. Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros åderförkalkning och tromboembolism blodproppar. Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkningen.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och sett till hela världen och står för ungefär en tredjedel av dödsfallen. Många fall av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom förändring av livsstilsfaktorer. Över 4 miljoner européer avlider i hjärt-kärlsjukdomar årligen. Hjärt- och kärlsjukdomarna kan delas in på olika sätt, exempelvis: [ 2 ]. Fler exempel på hjärt- och kärlsjukdomar: aneurysm , arytmi , kardiomyopati , hjärtsvikt , myokardit , endokardit , hypertoni.

Uppemot 90 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar beräknas kunna förebyggas genom perfekt kontroll av modifierbara faktorer som rökstopp, optimal livsstil och adekvat medicinering. Enligt författarna saknas bevis för detta i dagsläget. Att sluta röka är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Statistik om dödsorsaker

Tillskott av omegafettsyror förebygger inte hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke. Livsmedelsverket konstaterar att vilken typ av fett man äter är viktigare än mängden fett. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att minska på saltintaget till under 5 gram salt per dag [ 10 ] för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att minskat saltintag sänker blodtrycket. En systematisk översiktsartikel av Cochrane från fann ingen tydlig hälsovinst med att rekommendera ett lågt saltintag hos personer med normalt eller högt blodtryck.

Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse hjärtattack utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymrar sig dock mer för andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom. De främsta livsstilsfaktorerna som ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom är tobaksanvändning , fysisk inaktivitet , ohälsosam kost och riskbruk av alkohol.

Två systematiska översikter från SBU som undersökt arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom visar att det finns faktorer i arbetsmiljön som har ett samband med hjärt- och kärlsjukdom.

De vanligaste dödsorsakerna i Sverige Hjärt-kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall årligen.

Vilken är den största bilen i hela världen? Av dessa var 45 kvinnor och 46 män.

Fem miljoner döda i corona globalt: SVT Nyheter Hjärtat är den främsta dödsorsaken i världen.

Exponering för vissa kemiska ämnen har påvisade samband till hjärtsjukdom, såsom: kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket var vanligt i Sverige i samband med rapporten Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck. Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar.

Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta.

De 10 största hästraserna i världen 2024

Kirurgi och angioplastik kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken sett till Sverige och till hela världen. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. Hjärt- och kärlsjukdomar Förloppet för ateroskleros som ligger bakom de flesta kardiovaskulära sjukdomarna.

Typer [ redigera redigera wikitext ]. Prevention [ redigera redigera wikitext ]. Rökning [ redigera redigera wikitext ]. Kost [ redigera redigera wikitext ]. Fett [ redigera redigera wikitext ]. Salt [ redigera redigera wikitext ]. Medvetenhet [ redigera redigera wikitext ]. Riskfaktorer [ redigera redigera wikitext ]. Icke-modifierbara [ redigera redigera wikitext ].