Vilka funktion gramatik
Vilka grammatiska morfem (böjnings-, foge- och avledningsmorfem) Det hjälper dig att se hur orden i en sats hör ihop och vilken funktion de har i satsen. Prepositioner är adpositioner som placeras framför de nominalfraser för vilka de anger funktion i en sats. Nominalfrasens roll kan också innehas av nominala bisatser. Med sitt objekt kan prepositionen bilda rums - eller tidsadverbial , som är fallet för prepositionerna i , under , på.
Prepositionen kan också bilda rent grammatiska funktioner som exempelvis "Jag skrattar åt dig", "Hon tänkte på att han skulle resa". Prepositioner styr ofta bestämda kasus , där alltså den efterföljande nominalfrasen måste böjas i detta kasus. Det förekommer ofta i till exempel tyska , latin och ryska att en och samma preposition kan styra olika kasus, och då få olika betydelser.
Swedish: Vilken, Vilket, Vilka
Prepositioner benämns ofta som en ordklass , men eftersom de inte skiljer sig i funktion utan bara i placering från postpositioner och cirkumpositioner bildar alla dessa en gemensam ordklass. Samlingsbegreppet för prepositioner, postpositioner och cirkumpositioner är adpositioner, vilket således kan betraktas som ordklassnamnet. Den huvudsakliga anledningen till att termen "prepositioner" så ofta behandlas som ordklassnamn är att den mesta språkvetenskapliga terminologin historiskt har varit grundad på de europeiska — framför allt de klassiska — språkens grammatik, i vilken postpositioner och cirkumpositioner är så gott som obefintliga.
Ännu används begreppet "adposition" i större utsträckning endast bland dem som sysslar med jämförande språkvetenskap och språktypologi.
Prepositioner kan i skrift ofta lätt förväxlas med verbpartiklar. Prepositionen har alltid en rektion , som utgörs av en nominalfras, infinitivfras eller en bisats. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. Se även [ redigera redigera wikitext ]. Wiktionary har en ordboksartikel om preposition.
Femininum honkön · Maskulinum hankön · Neutrum intetkön, detkön · Reale realgenus, utrum; tvekön, denkön · Utrum — Sexus. Beskrivande adverb · Pronominella adverb. Definita: Personliga pronomen · Possessivt pronomen · Demonstrativt pronomen · Reflexiva pronomen · Reciprokt pronomen · Relativpronomen Interrogativa pronomen , Kvantitativa pronomen , Relationella pronomen.
Grammatik i funktion af Bodil Nielsen - Bog & idé
Preposition · Cirkumposition · Postposition. Artikel · Infinitivmärke. Diskurspartikel · Frågeord · Verbpartikel. Kopulaverb · Onomatopoetiskt ord · Sluten ordklass · Öppen ordklass. Kategori : Adpositioner. Dolda kategorier: Artiklar som behöver källor Alla artiklar märkta med mallen källor Alla artiklar som behöver källor. Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Semantiska relationer. Genus kön.