Björksav saft
Björksav - en nordisk hälsodryck
Björksaven får sin sötma från sockerarterna glukos och fruktos och syran från äppelsyra. Christine undrade en dag om jag inte hade provat att samla björksav? Jag fick erkänna att visst hade jag det med på min att-göra-lista, men projektet glömdes bort år efter år…. Jag frågade runt, och det visade sig att Christines pappa och farmor höll på med tappning för längesedan. Man drack den stärkande drycken och gjorde starkvin.
Efter gediget informationssamlande satte jag igång…och det var väl lika bra att skriva en sida eller två om detta? Detta, som hufvudsakligen består af socker, förvaras i stammen. När nu vid källossningen roten börjar uppsuga vatten, blir stammen så fylld af saft, att denna vid borrning utrinner i riklig mängd ända till 8 knr om dygnet. Af denna söta s. Lagen af ett par nord-amerikanska arter, B.
En droppe sav. Ett av de vanligaste träden i Sverige är björken. Under våren savar björken och producerar björksav , en mer eller mindre bortglömd naturresurs. Förr i tiden, när boskapen, efter vintervilan, fick björksav att dricka var folk mycket mindre allergiska mot björkpollen och gräs. Saven övergick i mjölken som dracks av människor som då utvecklade resistens mot den allergi som är så vanligt förekommande nu.
Det var vanligt att de flesta hushållen gick ut på våren och samlade björksav för att få sig en behövlig vitaminkick efter den långa, mörka vintern, men även för att kunna bli lite starkare och friskare och klara av en del sjukdomar. Det finns en del olika beräkningsmodeller som käckt försöker förklara varför det är på detta vis, men att det inte har med biologiska och genetiska förändringar är de flesta forskare överens om.
En teori är att det istället kan bero på miljö och livsstil. Den traditionella skolan hävdar att luftföroreningarna, vars mängd har ökat successivt sedan början av industrialiseringen, dels gör allergenerna aggressivare, dels har negativ effekt på människornas förmåga att kunna motstå allergierna. Detta kan förklara varför de flesta allergiker finns i städerna. Folk som är uppväxta på landet har mindre allergibenägenhet, och det verkar även vara relaterat till ekonomiska förutsättningar än till smuts och luftföroreningar.
Ju fattigare folk på landet lever, med många syskon och lek i ladugården, desto friskare är de. Jämförelsen kan till och med utvidgas på nationer i sin helhet: lantbrukarbarn i rika industriländer har fler allergier än lantbrukarbarn i fattigare agrarländer. Nu har vissa forskare börjat vända och rönen pekar mot att den nutida, moderna människan är alltför renliga och lite skit under naglarna är bra för hygienen.
Sedan senare hälften av talet har mjölkhanteringen förändrats. I det gamla bondesamhället hade alla en ko eller åtminstone ett får eller en get som kunde förse dem med mjölk. Djuret fick mängder med björksav på våren och åt övrig föda på ängar, i hagar och i skogen. Mjölken gav man sedan spenvarm direkt till barnen och av det som blev över gjordes filmjölk, smör och ost. När industrialiseringen tog fart och folk flyttade in till städerna bröts småskaligheten i lantbruket och mejeriväsendet utvecklades, vilket innebar att mjölken samlades upp och distribuerades, vilket tog tid.
För att få bukt med bakterietillväxten och sjukdomar som tuberkulos som spreds med mjölken, började man att koka och snart även att pastörisera den. Något annat lite märligt är att storskalig mjölkhantering och allergierna tog fart ungefär samtidigt i mitten av talet, i flera nationer, med början i USA. Här i riket har folk färre allergier i USA kan bero på att småskaligheten upphörde senare i Sverige.
Grannen Arne i Tolleby hade mjölkdjur tills mitten på talet och jag minns när jag gick dit och kunde få obehandlad färsk, varm mjölk rätt från mjölkmaskinen. Jag är för övrigt inte allergisk mot någonting. Efter industrialismens framfart blev björksaven omodern och oekonomisk, och i början av talet åsidosattes björksavtappningen, liksom många andra metoder att skaffa föda.
Bli frisk med björksav – så funkar det!
Det blev endast ett roligt nöje för barn och de gamla. Dock har trenden börjat att vända, för i Finland har man sedan talet utvecklat moderna metoder för uppsamling utav björksav för hemmabruk samt för industriell användning. Förutom dryck, har det historiska användandet utav björksav varit bland annat hårschampo sägs stimulera hårväxt och i England var det populärt att använda björksav som en slags hudkräm, för att den sades bleka fräknar och fläckar.
Det är nog därför alla engelsmän är så bleka? Det sades även att man fick en fin hy om man tvättade sig med björksav. Men den största användningen har varit till beredning utav alkoholhaltiga drycker. Den människa som inte tycker om sötsaker är i de flesta fall en lögnare. Eftersom socker förr i tiden var en dyr handelsvara, kom allmogen på att man kunde få tag i en slags socker godis genom att tappa björksav.
Det är dock inte den sockerart som kan jäsa tillsammans med jäst, jästen äter inte xylitol utan man måste tillsätta vitt socker om man skall få till en kontrollerad jäsning. Sedan gammalt fick man tappa björksav tämligen fritt, där man hittade ett lämpligt träd. Dock så finns det rättsfall från början på talet där folk blev dömda för att ha tappat sav olovligen.