Hö häst foder
Vi erbjuder KRAV-odlat hö och hösilage. Ska du köpa eget grovfoder till din häst? Eller har du fått en analysrapport på årets vallfoderskörd och har svårt att förstå hur den ska tolkas? På den här sidan går vi igenom de olika begreppen i en foderanalys — och hur du använder dem för att beräkna foderstaten till din häst.
Grovfoderanalyser & foderstater
Oavsett om du har slagit eget foder eller om du köper in behövs en foderanalys för att du ska kunna räkna ut hur mycket hästen behöver äta. För att läsa mer om hur du provtar och skickar in till analys kan du klicka här. När du har en analys kan du ta hjälp av vårt foderstatsprogram för att räkna ut en foderstat. Men, för att förstå hur du ska använda dig av analysens värden kan det vara bra att ha koll på begreppen nedan.
De variabler mätvärden som du behöver för att kunna avgöra om fodret passar till dina hästar är:. Det är i den torra substansen som all näring och energi finns. Man behöver känna till torrsubstanshalten för att kunna räkna ut hur mycket grovfoder som hästen behöver äta varje dag i kg. Utfodringsregeln lyder: minst 1 kg ts vallfoder per kg kroppsvikt och dygn. Det betyder att en häst som väger kg måste få minst 5 kg ts vallfoder varje dygn, oavsett om hästen utfodras med ensilage, hösilage eller hö.
Eftersom hösilage och ensilage har lägre ts-halt innehåller mer vatten än hö, måste hästen äta fler kg av fodret för att få sig samma mängd ts.
Observera att beräkningsexemplen ovan anger lägsta tänkbara mängd grovfoder per dygn för en häst som väger kg, och att hästen, om den inte är eller sannolikt kommer att bli fet, bör utfodras med mer grovfoder än vad minimigivan anger. Smältbarheten och energiinnehållet i vallfoder beror i huvudsak på hur stort fiberinnehållet är i fodret. Sent skördat vallfoder har lägre smältbarhet och energiinnehåll än tidigt skördat vallfoder.
Denna siffra räknas fram från råproteininnehållet i fodret som i sin tur räknas fram från en analys av innehållet av kväve i fodret. Allt protein som finns i fodret är inte tillgängligt för hästen, därför räknar man om råproteininnehållet till smältbart råprotein. Tidig skörd ger alltid ett högre proteininnehåll än sen skörd. Innehållet av mineralerna kalcium Ca , fosfor P och magnesium Mg i fodret anges i gram.
Även mineralämnet kalium K brukar finnas med på analysrapporten men används inte vid foderstatsberäkning till häst. För att få med analys av mineralinnehållet i vallfodret behöver man kryssa för detta alternativ på den följesedel som skall lämnas in till foderlaboratoriet tillsammans med foderprovet. Rekommendationen är att du analyserar både makro- och mikromineraler av ditt grovfoder, speciellt för hästar som är digivande, högdräktiga, växande unghästar och för hästar som är högpresterande, för att kunna räkna ut en korrekt foderstat.
När du har fått ditt foder analyserat kan du börja bygga en foderstat till din häst.
Foderanalyser
Men allt foder är inte lämpligt till alla hästar, utan det gäller därför att välja det foder som har lagom värden för det din häst behöver. Det går vi igenom nedan. Då kan hästen utfodras med mer än minimigivan 1 kg per kg kroppsvikt utan att man samtidigt överutfodrar hästen med energi. Då får hästen en stor del av sitt energibehov från vallfodret vilket minskar behovet av olika kraftfoder i foderstaten och är därmed är en fördel för såväl hästens hälsa som prestation.
Högdräktiga och digivande ston samt växande unghästar bör också få ett vallfoder med 10 MJ eller mer per kg ts. Även vilka växter som ingår i vallfodret klöver och lucern ger ett högre proteininnehåll än bara gräs och om vallen har kvävegödslats och i sådana fall med hur mycket kväve N per hektar påverkar proteinhalten. Då stämmer balansen mellan innehållet av smältbart råprotein och energi i vallfoder bra överens med samma balans i den vuxna hästens näringsbehov, och det blir enkelt att utfodra hästen med bara vallfoder och mineralfoder, kraftfoder behövs mycket sällan i en sådan foderstat.
Ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera om det vallfoder man har passar till den hästkategori man skall utfodra, är att dividera innehållet av smältbart råprotein per kg ts med innehållet av omsättbar energi per kg ts. Om kvoten blir runt 5,,5 passar fodret till vuxna hästar, om kvoten blir runt passar fodret bättre till avelshästarna. Om kvoten blir lägre än 5,5 kommer man att behöva lägga till ett proteinfodermedel i foderstaten till alla hästar.
Eftersom även innehållet av mineraler i vallfoder varierar med skördetidpunkt, botanisk sammansättning, mineralinnehåll i marken osv är det viktigt att få med dessa på analysrapporten så att man vid foderstatsberäkning ser om hästens behov av Ca, P och Mg täcks eller om ett mineralfoder behövs, och i sådana fall vilken typ av mineralfoder man skall välja. Olika analysföretag presenterar analysresultaten på lite olika sätt, men de flesta redovisar de analyserade värdena dels per kg ts, dels per kg foder.
Det är egentligen samma värde som presenteras, det är bara en omräkning från värdet per kg ts till värdet per kg foder, eftersom vi ju utfodrar hela kg foder till hästen och inte bara den torra substansen. Vid foderstatsberäkning använder man alltså värdena som presenteras per kg foder. Sådana felaktiga jämförelser kan resultera i stora utfodringsfel och onödiga problem. Sök på HästSverige. It does not store any personal data.
Prestandakakor används för att förstå och analysera webbplatsens nyckelprestandaindex, vilket hjälper till att leverera en bättre användarupplevelse för besökarna. Some of the collected data includes the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously. Utfodring och miljö.