Löda övning

Lödpennan är det viktigaste verktyget för lödning av elektronik. Lödning är en sammanfogning av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss. Vid mjuklödning ligger lodets temperatur under en obestämd gräns omkring °C. Rent tenn har smältpunkten °C och rent bly °C.

När utseendet är av betydelse utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras , i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Detta lod får absolut inte användas där det kan komma i kontakt med dricksvatten eller matvaror.

Aluminium var länge ett problem vid mjuklödning. Dessutom hade det dålig korrosionshållfasthet. Denna legering har smältintervallet — °C. Detta lod har dessutom den goda egenskapen att det går bra att använda det till de flesta metaller, inklusive mässing och så kallat rostfritt stål ska egentligen kallas rosttrögt stål, eftersom det inte är fullständigt korrosionshållfast i vissa miljöer. Däremot går Alu-Sol inte att använda för lödning av krom och titan.

Eftersom Alu-Sol går så bra ihop med många metaller är en intressant tillämpning att först plätera en yta på ett aluminiumföremål. Sedan går det bra att löda med konventionellt lödtenn ovanpå det pläterade. Hårdlödning innebär sammanfogning av solida material med hjälp av material som har en smältpunkt lägre än de material som ska sammanfogas, där man samtidigt nyttjar kapilläreffekten för att få sammanfogningsmaterialet att fylla ut fogen.

Hårdlödning innebär att temperaturen ligger över den ungefärliga gränsen °C men under smälttemperaturen för de delar som ska sammanfogas. Därvid använt lod kallas hårdlod eller slaglod. Det vanligaste är att man använder ett lödpulver som flussmedel, ofta av borax eller kolofonium. Silver - och guldlod legeras främst med zink. Smältintervall för silverlod är ca — °C och för guldlod ca — °C. Rent silver har smälttemperaturen °C, rent guld °C och ren zink °C.

Slaglod av silver används främst vid lödning av smycken och liknande, där färgen på lödningens fog är av betydelse. Ren koppar kan i sig vara ett lod. Det förekommer vid lödning av hårdmetall till verktyg, t. Ett särskilt lättsmält lod vid hårdlödning är så kallat paljelod. Vid vissa svåra lödningar kan man först plätera varje arbetsstycke för sig. Sedan fixerar man fogen i rätt läge och värmer det hela tills pläteringen smälter på de delar som ska sammanfogas.

Smältan blir då gemensam för delarna, som efter avsvalning hänger ihop utan ytterligare tillsats av lod. Detta kallas för att svetta samman delarna.

Löda som ett proffs: Tips för perfekta elektroniska anslutningar

Observera stavningen, det är alltså inte fråga om felstavad svetsning. Vid svetsning är temperaturen så hög att metallen vid fogen smälter. I ett obestämt temperaturområde där fogen är på gränsen att smälta men blivit plastisk talar man om svetslödning. Vid maskinell lödning av kretskort används en stor rektangulär järngryta fylld med smält lod och minst så bred som kretskortet. En värmetålig pump i bottnen av grytan pumpar en ström av tenn upp mot ytan, varvid en vågkam på någon cm höjd uppstår i mitten av smältan, parallellt med en grytkant.

Kretskortet, som i förväg påförts lämpligt flussmedel, förs på en bana tätt över tenngrytan så att kortet bara nuddar vågkammen när det i avpassad hastighet långsamt glider förbi. Alla kortets lödställen löds på detta sätt i ett svep som bara tar några sekunder för ett normalt kretskort. Hastigheten varmed kortet rör sig över tennvågen måste vara noga avpassad.

Löda på silver

Det måste gå så långsamt att lodet ordentligt flyter in i kapillärer och legerar sig med det som ska lödas samman. Samtidigt måste det hela gå tillräckligt fort så att värmekänsliga delar på kortet inte skadas. I samma takt som tennet i grytan förbrukas tillförs mera lod så att vågkammen hela tiden hålls på lagom höjd. Järnet i grytan innebär ett problem. Så småningom går nämligen en del järn i lösning och legerar sig med det smälta lodet.

Lödfett Lödning är ett sätt att sammanfoga olika typer av metall som järn, silver och koppar.

Lödkolv För att man ska kunna löda så måste lödstället och lodet vara rent.

Flussmedel lödning biltema Lödpennan är det viktigaste verktyget för lödning av elektronik.

Detta medför både att lodets smältpunkt stiger och att smältintervallet vidgas. Detta ger efter hand försämrad kvalitet på lödningen på grund av minskad flytbarhet minskad viskositet.