Hur förändrades kungens makt under 1800-talet
Under talet förändrades Sverige snabbt.
Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Målning gjord av Alexander Roslin, Genom stora delar av den svenska historien , från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden , då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut.
Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen. Efter Karl XII:s död 30 november och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring. I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan , passade riksdagen på att minska kungamakten.
Demokratins framväxt i Sverige
Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet regeringen och riksdagen. Perioden mellan ibland räknas från och fram till Gustav III:s maktövertagande brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden. Naturvetaren Carl von Linné är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Här avporträtterad av Alexander Roslin, Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln.
Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning , hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut. Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier — hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång.
Regeringsformen
Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig Krigen på talet och i början av talet hade ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt ekonomiskt. För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera samla ihop och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser.
En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné , skickades under talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av. I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri. Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet.
Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp som satte punkt för frihetstiden. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv. Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning.
Mösspartiet opponerade sig dock mot all inblandning av kungen. Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet dåtidens regering fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.
Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden Kung Gustav Vasa sammankallade ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid års riksdag. Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde — sammanträdde riksdagen knappast alls.
Under frihetstiden — hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet. Litteratur: Den svenska historien Bonnier lexikon , del 9 — Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet , Bonniers, Göran Behre m. Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk. Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det.