Hur kontrollerar du vinter ogräs
Denna metod används vanligtvis på vintern eller våren för att hindra ogräsfrön från att gro i jorden; om ogräs redan blommar och fastnar kan denna metod. Naturen vill fylla alla tomrum med grönska och gör det likväl med ogräs som med annat. Vi visar dig hur du kan bekämpa ogräsen i trädgård och odling och dessutom få en stärkande hälsoshot eller pepprig sommarsallad för mödan. Vi definierar ogräs som växter på fel ställe med tillräcklig kraft att etablera sig på egen hand, som kan konkurrera ut andra växter och med förmåga att sprida sig.
En växt kan därmed vara en vacker blomma för den ena och ett ogräs som måste bekämpas för den andre. Ta till exempel lupiner som vissa anser är ett fint och färgglatt tillskott till vägrenen medan andra är livrädda att samma växt ska ta över trädgården. Ett annat exempel är tussilago som är en efterlängtad signal om att våren är nära, samtidigt är den ett rotogräs som med sina djupa och kraftiga rötter kan konkurrera ut prydnadsväxter i rabatten.
Naturen gör sitt yttersta för att täcka all öppen jord med organiskt liv, utan distinktion mellan ogräs eller ej. Det är i sig storslaget och vackert men de flesta av oss har en önskan att själva välja växter och färger i vår egen trädgård och det är där kampen mot ogräsen och till viss del naturen tar sin startpunkt. Av både praktiska och estetiska skäl kan vi vilja få bort ogräs till förmån för annan växtlighet eller annan anläggning i trädgården.
Och det finns ett viss motsatsförhållande - ogräs konkurrerar med andra växter om vatten, ljus och näring. Ibland behöver trädgårdens växter helt enkelt din hjälp i kampen, speciellt då många ogräs är väldigt starka och lämpade att inte bara klara sig utan även sprida sig helt på egen hand. För att bli av med ogräs krävs oftast upprepade åtgärder över tid för att stoppa eller stävja ogräsets tillväxt sk. Till exempel maskrosor kan innebära en livslång kamp då nya fröer kan flyga in långväga ifrån och etablera sig.
Oftast räcker dock upprepade bekämpningsåtgärder för att hålla de allra flesta ogräs i schack. Vill du slippa ogräs finns det vissa åtgärder du kan göra i trädgården, sk.
9 Snabba tips för att få bort och förebygga ogräs
Det finns tre huvudsakliga sorters ogräs; Fröogräs, rotogräs och vedartat ogräs. Sedan finns även invasiva ogräs som är antingen frö- eller rotogräs men nämns som en egen kategori på grund av deras hot mot den svenska naturen. Till detta tar vi även med mossa som egentligen inte är ett ogräs men av många betraktas som det. Fröogräns ettåriga eller tvååriga vilka sprids via frön. Dess frön kan ligga latenta i jorden under många år innan förutsättningarna är rätt och de tar fart - tex.
För att jordlagren rörts om eller ett ordentligt regn gett vatten till fröna eller fått upp dem till rätt djup för att kunna gro. Det är inte alla fröogräs som gror på våren. Ettåriga fröogräs vinterannueller gror också på hösten, övervintrar, blommar och vissnar sedan till sommaren. Exempel fröogräs: Harkål, korsört, åkerbinda och åkerförgätmigej. Rotogräs fleråriga lagrar näring i underjordiska växtdelar dvs.
Då det är ytterst svårt att komma åt alla underjordiska växtdelar kan man sällan räkna med att helt bli av med rotogräs. Rotogräs är perenner vilket innebär att de lever under flera år och tyvärr kommer tillbaka årligen. Det gäller snarare att hålla växten på en rimlig nivå än att bli av med den för gott. Det finns också så kallade fleråriga rotogräs som sprids via frön. Exempel rotogräs: Kirskål, brännässla, maskros , mjölke, rosendunört och åkerfräken.
Vedartat ogräs är buskar och träd som sprids via frön och kommer upp oönskat. Uppmärksammas vedartat ogräs tidigt är de oftast lätta att bli av med, då de växter relativt koncentrerat räcker det med att bara dra upp växten. Arter som skjuter rotskott kan vara lite svårare tex. Då krävs oftast att rötterna kapas och att du gräver upp växten. Exempel på vedartat ogräs: Alm, ask, björk, körsbär, lönn och sälg.
Rappne: Så blir du enklast av med ogräset
Invasiva ogräs är arter som kommit till Sverige från andra delar av världen och på grund av egenskaper eller utbredning har en negativ påverkan på naturen, ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa klassas som invasiva. Enligt Naturvårdsverket som ansvarar för klassificering av invasiva arter är dessa ett av de största hoten mot biologisk mångfald och alla uppmanas därför att bidra till rapportering, bekämpning och därigenom minskad spridning.
Exempel invasiva ogräsarter: Parkslide, blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka och sibiriskt fetblad. Mossa och alger är egentligen inte ett ogräs enligt gängse mening men för en vanlig villaägare med mossa i gräsmattan eller algpåväxt på taket ses dessa oftast ändå som en sorts ogräs då det är fel växt på fel plats. Generellt så trivs mossa i fukt och skugga. Så är gräsmattan dåligt dränerad eller skuggad av hus, buskar och träd så är risken att mossa sprider ut sig stor.
Fröogräs sprids bara genom frön som namnet antyder medan rotogräs främst sprids via rotsystemet, tex genom att sidorötter, sidoskott eller jordstammar utvecklas. Dock kan många rotogräs även spridas med frön, de är alltså inte begränsade till endast rotspridning. Fröer från ogräs sprids främst med vind, vatten, djur och jord till nya platser där de etablerar sig.
Några växter har till och med fröer som klarar sig i marken under flera år och sedan kan börja gro när förhållandena är rätt.