Astronomiska hösten
Klassisk astronomi behandlar himlakropparnas lägen och rörelser.
Den 23 september börjar hösten enligt kalendern — den så kallade astronomiska hösten. Det är åter dags för höstdagjämning, det vill säga att dagarna och nätterna är nästan lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl.
Himmelskalendern
Det är nämligen inte en dag som avses utan en exakt tidpunkt då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. Man brukar säga att det är just när solen står rakt över ekvatorn eller solen passerar himmelsekvatorn på väg söderut men så är det tyvärr inte helt riktigt i praktiken. Vid höstdagjämning passerar solen himmelsekvatorn söderut framför stjärnhimlen. Grafiken visar hur solen passerar himmelsekvatorn söderut framför stjärnhimlen i stjärnbilden Jungfrun just vid höstdagjämning.
Medan den meteorologiska hösten är på väg söderut över landet och dess ankomstdatum skiljer sig från plats till plats, så börjar den astronomiska årstiden för alla samtidigt på norra halvklotet. Även på södra halvklotet blir det årstidsskifte — nämligen från vinter till vår. Norra halvklotets höstdagjämning är södra halvklotets vårdagjämning. Vid sommarsolstånd passerar jorden en punkt på sin bana, då jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen.
Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar jordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen. Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken södra eller norra halvklotet lutar mot solen — lutar då jordaxeln inte alls? Jo, det gör den förstås. Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader mot jordens omloppsbana runt solen och det gör den året om. Den pekar alltid åt samma håll och den norra delen av rotationsaxeln pekar mot norra himmelspolen nära Polstjärnan.
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd. Illustrationen visar jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd ej skalenligt. Tittar man däremot från solen mot jorden så är bilden lite annorlunda som du kan se nedanför. Då behöver nämligen rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot eller ifrån solen; det gör den bara vid sommar- och vintersolstånd.
Vid vårdagjämning och höstdagjämning pekar den i eller mot jordens färdriktning runt solen. Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning. Bilden visar hur jorden ser ut om man befann sig på solen och tittade mot jorden.
Höstdagjämning 2023
Jordens axel pekar i färdriktning vid höstdagjämning. Solen lyser rakt över ekvatorn och de mörk blå pilarna på jordytan anger jordens rotationsriktning och de ljus blå pilarna anger jordens rörelseriktning runt solen. Men som sagt, skulle man titta utifrån på solsystemet med solen och jorden, så skulle man förstås se att jordaxeln pekar åt samma håll hela tiden mot norra himmelspolen som Polstjärnan finns nära intill. Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag: Kl.
Man kan säga förenklad att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger någonstans på 73 sekunder. Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser. Alltså kl. Om vi inte hade haft sommartid just nu så skulle det vara kl. Det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av.
Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren. Och därmed är svaret alltså att höstdagjämning i Sverige inträffar den 23 september kl. Hostdagjämning — tabell med tidsuppgifter för åren och Tabellen anger när höstdagjämning inträffar under åren till Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren.
Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid genom att lägga till två timmar till världstiden. Detta kan dock innebära att även datumet skiftar vilket vi dock inte behöver bry oss om förrän år om vi fortsätter använda sommartid. Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar höstdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort. När jorden passerar samma punkt av sin bana nästa gång, så har det alltså gått ett helt kalenderår och sex timmar till och därmed skulle höstdagjämning inträffa ca 6 timmar senare, runt kl.