Får tyskland ha armé
Tyskland skickar vapen till Ukraina och rustar nu upp sin armé, vilket länge var otänkbart efter andra världskriget. Rysslands krig i Ukraina har lett till att Tyskland ser över sitt försvar. Det har redan i många år talats om stora brister inom den tyska försvarsmakten, brister som nu ska åtgärdas med tiotals miljarder euro. Det första steget är redan taget. Det handlar alltså om samma plantyp som Finland redan bestämde sig för.
I Tyskland ska F ersätta de ålderstyngda Tornadoplanen och samtidigt vara den planmodell som kan utrustas med kärnvapen, något som Tyskland åtar sig inom ramarna för Natos nukleära avskräckning. De 35 planen kommer delvis att betalas med den extrafinansiering på miljarder euro, som förbundskansler Olaf Scholz meddelade om strax efter Rysslands angrepp på Ukraina. Samtidigt kommer Tyskland också att köpa ytterligare Eurofighter-jaktplan och det lär vara fler anskaffningar att vänta.
Där de två tidigare tyska staterna vid den här tidpunkten sammanlagt hade över en halv miljon soldater, gick Tyskland i samband med återföreningen med på att förminska styrkan till maximalt Under årens lopp har antalet soldater ytterligare reducerats, inte minst efter att man år slopade den allmänna värnplikten i fredstid. I dagens läge har försvarsmakten Bundeswehr ungefär soldater. Där Västtyskland från och med grundandet av Bundeswehr år så gott som varje år satte mellan tre och fem procent av bruttonationalprodukten på försvaret, har Tyskland under senaste åren fått utstå kritik för att man inte ens kommer nära Natomålet på två procent.
Det handlar mest om att fylla de luckor som har uppstått och se till att Bundeswehr också på riktigt klarar av att uppfylla de mål som redan har skrivits ner, säger journalisten och försvarsbloggaren Thomas Wiegold. Här handlar det bland annat om att man, som redan tidigare har beslutats, fram till år ska kunna ställa upp med tre stridsberedda divisioner i stället för nuvarande två. Tyngdpunkten ska enligt planen igen ligga på att försvara landet och Nato.
I Tyskland talas i dessa dagar ofta om att försvaret har sparats sönder.
Tyskland – Utrikespolitik och försvar
Det här trots att försvarsbudgeten ifjol låg på nästan 50 miljarder euro. Säkert har försvaret fått betydligt mindre pengar efter det kalla krigets slut, men jag anser ändå att det var rätt beslut att efter år skära ner, säger Pia Fuhrhop. Politikerna har så ofta ställt upp nya mål att man helt enkelt inte har hunnit med i alla kursändringar.
Därtill har de stora inbesparingarna kommit med löften om strukturella reformer som ändå aldrig har genomförts, fortsätter Fuhrhop. Enligt henne ligger problemen oftast inte i att man skulle ha för lite pengar, utan i att pengarna inte används på ett mer effektivt sätt. Det gäller till exempel materialanskaffningen som enligt henne absolut borde ses över. Processerna att ta fram till exempel ett nytt stormgevär kan dra ut nästan i det oändliga, säger Thomas Wiegold.
De tyska nyhetsrubrikerna kring Bundeswehr har redan länge i huvudsak kretsat kring utrustning som inte fungerar eller helt enkelt inte finns. En del av problemet ligger i att Tyskland, i motsats till anskaffningen av Fplanet, sällan skaffar färdigutvecklade vapensystem som redan är i användning på annat håll i världen.
Satsning ska ge Tyskland Europas största armé
De vapen och de vapensystem man använder utvecklas oftast på egen hand eller tillsammans med andra europeiska länder. Det här har ofta inneburit att projekten drar ut på tiden och blir dyrare än beräknat. Till exempel utvecklingen av ett nytt stridsflygplan och systemet däromkring, benämnt FCAS , beräknas bli färdigt först på talet. Såväl Fuhrhop som Wiegold ser att en grundläggande förändring av Bundeswehr kräver tid, men att till exempel ammunition och skyddsutrustning för soldaterna kan köpas in rätt snabbt.
Att det akuta behovet är stort är ingen direkt hemlighet. I samband med Rysslands angrepp på Ukraina konstaterade den tyske militärchefen att Bundeswehr för tillfället står mer eller mindre tomhänt. Det måste man klart säga, konstaterar Thomas Wiegold. Enligt honom har försvaret i dagens läge inte den bredd som behövs. För begränsade utlandsinsatser har man visserligen lyckats skrapa ihop tillräcklig utrustning, men om man ställer upp med större förband blir det problem.
Samtidigt har jag nog ändå ett stort förtroende för Tysklands och Natos stridskrafter, säger Pia Fuhrhop. Efter Rysslands angrepp på Ukraina har det varit mycket tal om Tysklands fullständiga kurskorrigering i politiken gentemot Ryssland. Det finns ändå fortfarande tvivel kring hur bestående den här kursändringen egentligen är och samma tvivel gäller delvis också för de nu utlovade satsningarna på försvaret. Det vill säga, finns det bland befolkningen en förståelse för att man satsar på försvaret och de omkring tyska soldaterna, säger Thomas Wiegold.
Bildtext En tysk Leopard 2-stridsvagn under en uppvisning i februari Bildtext Pia Fuhrhop. Bild: Stiftung Wissenschaft und Politik. Bildtext Journalisten Thomas Wiegold. Bild: Bernhard Ludewig. Läs också. Till sidans topp.