Klimatsmartas flygplan

Välj flygbolag som har en yngre flygplansflotta. Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Forskare har gjort världens första livscykelanalys av ett mindre elflygplan och jämfört med ett fossildrivet plan. Studien visar att elplanets klimatpåverkan är betydligt lägre. En nackdel är att batterierna kräver sällsynta metaller. Under de senaste decennierna har resor med flyg ökat kraftigt.

De står för ungefär två procent av världens koldioxidutsläpp och omkring fyra procent av all klimatpåverkan årligen. Elektrifiering kan vara en väg att minska miljöproblem som orsakas av flyg. De första elektriska flygplanen finns redan i drift i form av små plan, som används för pilotutbildning och korta flygningar i närområdet. För att undersöka klimatpåverkan har forskarna gjort en så kallad livscykelanalys av ett elflygplan.

De undersökte ett kommersiellt tillgängligt batteridrivet elflygplan för två personer. Samma flygplan finns också i en modell som drivs av fossilt bränsle. Forskarna har därför kunnat göra en direkt jämförelse.

Flyg utsläpp jämförelse Norwegian har en modern och bränslesnål flygplansflotta som bidrar till att uppnå våra långsiktiga hållbarhetsmål.

Flyg klimatpåverkan Ungefär 80 % av våra flygresor är för privata syften, medan 20 % är tjänsteresor.

Utsläpp flyg vs bil Lyckat försök med klimatsmart flygplan Genom att kombinera litiumjonbatterier och komprimerad vätgas slipper man utsläpp av farliga kemikalier och växthusgaser.

Precis som med elbilar är elflygplanet sämre ur klimatsynpunkt när planet är helt nytt. Det beror på att tillverkningen av batteriet kräver mycket energi och resurser. Men med tiden minskar den relativa påverkan när elflygplanet används och nyttan förverkligas i form av utsläppsfri, elektrisk framdrivning. Ju längre det elektriska planet används desto bättre blir det för miljön, enligt forskarna bakom studien. Efter ungefär tusen flygtimmar går det elektriska planet om det fossildrivna när det gäller klimatpåverkan.

Därefter är elflygplanet bättre. Alternativt skulle de behöva ha en dubbelt så hög energilagringskapacitet, så att bara ett av de två batteripacken behövs ombord för samma flygtid, säger forskaren Anders Nordelöf vid Chalmers. Forskarna ser fortsatt batteriutvecklingen som ett viktigt steg mot minskad livscykelpåverkan från elflygplan. Redan idag — men efter att studien genomfördes — har den aktuella flygplanstillverkaren tredubblat livslängden för batterierna.

Climate-smart agriculture for food security

Nya batteriteknologier skulle ytterligare kunna minska både klimatpåverkan och behovet av sällsynta mineraler. Det finns också alternativa batteriteknologier som skulle kunna utvecklas och användas i elflygplan i ett längre tidsperspektiv, som litium-svavelbatterier, men dessa är än så länge i en tidig fas av teknikutveckling, säger Rickard Arvidsson. Elflygplanet som studerats i undersökningen är en Pipistrel Alpha Electro.

Flygplanets vingspann är drygt tio meter och planet väger fullastat kilo. Maximal flygtid är ungefär en timme. Batteriet är ett litiumjonbatteri av typen NMC nickel-mangan-kobolt på 21 kilowattimmar och motorn ger en effekt på 60 kilowatt. I studien beaktades flera olika typer av miljöpåverkan. Fokus var global uppvärmning från utsläpp av växthusgaser som koldioxid, mineralresursknapphet från användning av sällsynta mineraler som litium i batterierna, partikelbildning från utsläpp av luftburna partiklar, försurning från sura utsläpp som kväveoxider, samt marknära ozonbildning från utsläpp av kväveoxider och kolväten.

Rickard Arvidsson, docent vid avdelningen för miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, rickard. Anders Nordelöf, senior forskare vid avdelningen för miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, anders. Lokala initiativ för att få fler att cykla eller köpa begagnade prylar kan bidra till klimatomställningen. Men för att gräsrotsrörelser ska frodas behövs både lösa tyglar och kommunalt stöd.

Det visar en studie från Göteborgs universitet. För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu — vi har inte råd att vänta.

15 hållbara och klimatsmarta tips när du reser

Det menar forskare från bland annat Chalmers. Allt mer kläder snurrar runt i våra tvättmaskiner. Samtidigt vill många kalla sig miljövänner. Hur går det ihop? En ny studie har granskat drivkrafterna bakom våra tvättvanor, där rädslan för att vara en lortgris vinner över viljan att skona miljön. Engångsmaterial från vården skapar i dag enorma mängder avfall som i bästa fall går till förbränning, men i många länder hamnar skräpet både på soptippar och i naturen.

Pandemin bidrog även till en lavinartad ökning av förbrukade engångsartiklar, till exempel munskydd